Handtryckta tapeter
Har du hittat en gammal tapet bakom en list och önskat att du kunde tapetsera med den igen? Hos Handtryckta Tapeter på Långholmen kan ett bevarat fragment bli utgångspunkten för nya tapeter till ett helt rum.
I detta avsnitt av Byggnadsvårdspodden besöker Lars Anders Johansson tapetmakarna Mats Qwarfordt och Sara Lundström i deras verkstad. De berättar om arbetet från den första undersökningen av kundens tapetbit till färdigtryckta våder. Hur mycket av mönstret behöver finnas kvar? Hur hittar man de ursprungliga kulörerna? Och vad gör man när delar saknas?
Vi får följa hantverket bakom blocktryck, screentryck och handmålade detaljer. Papper, pigment och tryckteknik påverkar både utseendet och känslan i den färdiga tapeten. Ibland kräver uppdraget handgjorda pappersark som limmas ihop till våder, som sedan sys samman till hela väggfält. Andra gånger ska tapeten klistras upp hemma hos en kund som vill återge ett rum dess tidigare uttryck.
Mats och Sara förklarar hur beställningen går till och vilka val kunden behöver göra. Ska tapeten återges med de klara färger den hade som ny eller efterlikna det blekta fragmentet? Ska ett mönster kopieras eller anpassas till rummets storlek? Och vad skiljer ett handtryck från en digitaltryckt tapet?
De talar också om kostnader, material och avvägningar vid renovering. Om att välja en tapet man själv tycker om, samtidigt som man låter äldre tapetlager finnas kvar för framtiden.
Medverkande i avsnittet:
Lars Anders Johansson, författare, journalist och styrelseledamot i Svenska ByggnadsvårdsföreningenMats Qwarfordt, tapetmakareSara Lundström, tapetmakare
24 Sept 2026
Energieffektivisera utan att förstöra huset
Hur minskar man energiförbrukningen i ett gammalt hus utan att samtidigt bygga bort det som gör huset värt att bevara? I det här avsnittet av Byggnadsvårdspodden samtalar Lars Anders Johansson med Stephan Fickler, verksamhetsledare för Svenska Byggnadsvårdsföreningen, om hur man energieffektiviserar varsamt.
Ett äldre hus fungerar inte som ett nybyggt. Därför går det heller inte alltid att använda samma lösningar. Täta plastskikt, stora fasadisoleringar, nya fönster och moderna ventilationssystem kan förändra både husets arkitektur och dess byggnadsfysik. Stephan Ficklers råd är i stället att börja med att lära känna huset och ta reda på var energiförlusterna faktiskt finns.
Ofta är de mest effektiva åtgärderna också de minst dramatiska. Att isolera ett oisolerat vindsbjälklag, dreva och täta runt fönster, renovera originalfönster, komplettera med lågemissionsglas och se över värmesystemet kan ge stor effekt utan omfattande ingrepp. Även gamla lösningar som fönsterluckor, draperier och lägre temperatur i rum som används sällan kan fortfarande vara relevanta.
Samtalet handlar också om golvdrag, värmepumpar, kakelugnar, självdrag, fukt och ventilation – och om varför felaktig energieffektivisering kan leda till mögel och rötskador. Dessutom diskuteras målkonflikten mellan energihushållning, privatekonomi och kulturhistoriska värden samt frågan om solpaneler på äldre hus.
Gamla hus kan och bör bli mer energieffektiva. Men de behöver inte bli moderna hus för att bli bättre.Medverkande i avsnittet: Lars Anders Johansson, författare och journalist och styrelseledamot i Svenska byggnadsvårdsföreningenStephan Fickler, bebyggelseantikvarie och verksamhetsledare Svenska byggnadsvårdsföreningen
25 Aug 2026
Hälsingegårdarnas gåta
Varför byggde hälsingebönderna enorma, praktfullt utsmyckade hus som de själva inte bodde i? Och hur tar vi bäst hand om detta säregna kulturarv i dag?
I det här avsnittet av Byggnadsvårdspodden har Lars Anders Johansson rest till Hälsingland för att träffa Lars Nylander, antikvarie vid Hälsinglands museum och forskare med inriktning på hälsingegårdarnas väggmåleri. Samtalet spelas passande nog in hemma hos Nylander – i en stor hälsingegård med elva uthus och bevarade väggmålningar.
Hälsingegårdarnas historia visar sig vara full av överraskningar. De stora husen var inte i första hand bostäder utan festhus, uppförda för livets stora högtider och framför allt bröllop. Till vardags kunde familjen bo betydligt trängre i ett mindre hus intill. Föreställningen att gårdarna byggdes av osedvanligt förmögna bönder är också en sanning med modifikation. Ändå satsades enorma resurser på byggnader, hantverk och målade interiörer. Varför?
Samtalet handlar om hälsingegårdarnas framväxt, byggnadsskick och sociala funktion, om timmermännen och målarna som skapade dem och om hur moden från städerna och Dalarna omformades efter hälsingarnas smak. Vi följer också gårdarna genom 1800- och 1900-talens ombyggnader och diskuterar vad autenticitet egentligen innebär i hus som förändrats av generation efter generation.
Slutligen blir det byggnadsvård på allvar: Vad bör den som köper en hälsingegård bevara? Vad kan förändras? Varför är tak och grund viktigare än att börja renovera interiören? Och varför kan det ibland vara klokast att helt enkelt låta ett gammalt rum vara i fred?
Medverkande i avsnittet: Lars Anders Johansson, författare och journalist
Lars Nylander, antikvarie, Hälsinglands Museum
Reach and audience
Public platform figures. Ratings count people who left a rating, not total listeners.
Spotify
4.8 / 5
17 ratings
Contact Byggnadsvårdspodden
Guest appearances
Books guests
Based on episode analysis; this does not confirm that the show is currently accepting guests.
Pod Engine is an independent podcast discovery and analytics service and is not affiliated with or endorsed by this podcast. Artwork and show content belong to their owners. Full legal notice.
Explore this show Podcast research with Pod Engine
