Dagens Arbete Historia

About Dagens Arbete Historia

En podd om industriarbetarnas historia av Dagens Arbete, som ges ut av fackförbunden IF Metall, Pappers och GS.

Publisher

Dagens Arbete

Category

history

Language

sv

Explicit

No

First episode

19 Nov 2021

Latest episode

9 Jun 2023

Latest episodes

18 episodes in the feed.

1. 

   9 Jun 2023

   Därför blev den internationella metallfederationen IMF ett verktyg för den amerikanska säkerhetstjänsten

   Internationalen är en sång som för många klingar bekant och internationalism är en betydande del av den fackliga gemenskapen under kongresser och i första maj-tal.  Men vad betyder det egentligen och varför blev den viktig för facken? I det här avsnittet tar journalisten Jonas Nordling sig an den fackligaste av -ismer tillsammans med forskaren Johan Svanberg. Det blir en resa från mellankrigstidens kapitalism,  genom kalla krigets uppdelning i öst och väst, till i dag.

2. 

   5 Jun 2023

   ”Något gagnande för arbetarna som klass utvinnes icke ur dessa tvister”

   Orden är den gamla Metallordföranden och socialdemokraten Fritjof Ekman som trodde på att alla på en arbetsplats skulle tillhöra samma fack. Men varför, och hur ser det egentligen ut idag? På en industriarbetsplats samsas många olika yrkesgrupper. Det kan vara maskinförare, lagerarbetare, städare och elektriker. Är det bäst om alla är med i samma fack eller ska det vara olika förbund som mer skräddarsytt strider för arbetarnas specifika behov? Frågan är inte ny.  I den här podden samtalar journalisten Jonas Nordling med den pensionerade historieprofessorn Klas Åmark om Fritjof Ekman. Det var metallordföranden och socialdemokraten som starkt trodde på arbetsplatsernas sammanhållning. Vi möter också Torbjörn Johansson, som för LO:s räkning utreder hur arbetarna bäst borde organiseras på dagens arbetsmarknad.

3. 

   2 Jun 2023

   Ernst Wigforss – ett liv i folkhemmets tjänst

   I det här avsnittet får du lära känna Ernst Wigforss, riksdagsmannen och ideologen som var en huvudperson i den socialdemokratiska framgångssagan på 1900-talet. Historikern och forskaren Henrik Arnstad, som just när är aktuell med en biografi om Ernst Wigforss, kan inte förstå varför inte flera böcker skrivits för länge sedan. – Han är den största politikern som någonsin existerat i det här landet och det är fullständigt obegripligt att ingen skrivit en biografi om honom förut. Han fångar hela 1900-talssveriges politiska … mirakel, skulle man väl kunna kalla det författaren och Henrik Arnstad. Journalisten Jonas Nordling samtalar med Henrik Arnstad om mannen som var med och skapade folkhemmet och den demokratiska omdaningen av Sverige.

4. 

   22 Feb 2023

   Kampen om makten på jobbet

   Kan vi verkligen hävda att Sverige är en demokrati när den gör halt vid företagens grindar? Vad hände egentligen med kampen om verkligt inflytande på arbetet? För många av de pionjärer som införde rösträtten i vårt land så var nästa steg länge att också skapa verkligt inflytande och medbestämmande på våra arbetsplatser. Men under de senaste 50 åren har frågan om demokrati på arbetet varit i princip död. Hur blev det så? Det undersöker vår reporter Jonas Nordling i detta avsnitt av Dagens Arbete Historia. Till sin hjälp tar han bland annat Jan Scherman, som en gång i tiden skrev en rasande debattbok i ämnet.

5. 

   21 Feb 2023

   50 år med arbetare i styrelserummen

   För 50 år sen kom lagen om att facket skulle få en representant i bolagsstyrelsen. Alla partier i riksdagen röstade ja. Utom ett. Kommunisterna ville inte ha lagen av rädsla för att facket då skulle sätta sig i knäet på ledningen. I podden medverkar förre Metall-ordföranden Göran Johnsson, Dagens Arbetets chefredaktör Helle Klein och reportern Harald Gatu, samt Bjarne Rasmussen och Johnny Hägerman som båda suttit som fackets representanter i bolagsstyrelser. Göran Johnsson berättar om det första mötet i Volvo AB som han deltog i. – Jag bestämde mig för att inte sitta tyst och när ordföranden sade att företaget borde dela ut mer pengar till aktieägarna för att Volvo skulle få ett större värde begärde jag ordet och sade att jag inte kunde förstå hur Volvo skulle bli starkare om man delar ut pengar. Det måste vara tvärtom. Det blev tyst i mötesrummet. Göran Johnsson fick inget svar på sin fråga.

6. 

   20 Feb 2023

   Helene Ugland – braständaren som försvann

   I det här avsnittet berättas historien om en kvinna som haft stor påverkan på historien, men som också valde fel strider och därför fick sitt arbete sopat under mattan för att glömmas bort. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har tagit hjälp av Marika Lindgren Åsbrink för att förstå Helene Uglands gärning och varför hon glömdes bort i så många år.

7. 

   17 Feb 2023

   Därför hamnade kvinnorna i skymundan i arbetarrörelsen

   I slutet av 1800-talet strejkade arbetare för att hindra anställning av kvinnor. 2022 blir IF Metall ett feministiskt fackförbund. Vad hände däremellan? Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling ger sig ut på en ljudresa för att undersöka hur och när kvinnorna hamnade i arbetarrörelsens bakvatten. Han hör Tage Erlander bli utskrattad av sitt kvinnoförbund, besöker kommunistpartiets kongress, hänger på en 90 år gammal studiecirkel om kvinnohistoria, lär sig om Sveriges första kvinnostrejk och får en hälsning från förr med tips om hur vi får en mer fredlig värld. Bland annat. Häng med på resan bakåt i tiden!

8. 

   30 Jan 2023

   Arbetarrörelsens hitlåt från förr

   När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten. Men idag minns nästan ingen Ungdomsmarschen. Vad var det som hände? Dagens Arbetes historiepodd berättar varför socialdemokrater vände sången ryggen, hur melodin kapades av olika intressen, och hur historien tycks gå igen. Foto: Alfred B. Nilson, Gustav Andersson

9. 

   26 Jan 2023

   Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

   1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Efter att ha hånats och parodierats så drogs skivan snabbt in och har därefter inte gått att höra. Men Dagens Arbete har hittat en inspelning och tar hjälp av författaren och Hasse & Tage-experten Kalle Lind för att förstå varför just denna låt skulle gömmas undan. Foto: TT Nyhetsbyrån

10. 

    23 Jan 2023

    Den bortglömda Linje 2-sången

    Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen. Linje 2 vann folkomröstningen om kärnkraft 1980. Trots att deras kampanj drevs i retorisk motvind, och mot ett helt kulturetablissemang. Linje 3 hade till exempel hur många låtar som helst och i princip alla folkkära artister bakom sig. Men även Linje 2 gjorde faktiskt en vallåt, som ingen längre minns och som knappt någon har hört. Dagens Arbete har hittat låten, och dessutom pratat med linje 2-generalen. En man som sedan skulle bli världsberömd. Foto: TT Nyhetsbyrån

11. 

    11 Jan 2023

    Fackets starka motstånd mot nazismen

    Det är mitt under andra världskriget. Både Norge och Danmark är ockuperade av Tyskland. Men arbetarrörelsens motstånd var starkt. Författaren Anna-Lena Lodenius berättar i podden om en korvfabrik på Södermalm i Stockholm. – Efter arbetstid var fabriken i full gång. Sedlar lades i konservburkar som förslöts och sedan smugglades pengar till norska motståndsrörelsen. Reportern Harald Gatu ger en bakgrund till massiva strejker i Norge under kriget. – Det fanns inskrivet i kollektivavtalet att det ingick en viss ranson mjölk. Men det drogs in och tyska soldater tog mjölken. Under strejken fängslades ett stort antal fackliga, bland andra svensken Rolf Wickström som dömdes till döden och avrättades. Chefredaktören Helle Klein berättar om sin morfar, byggnadsarbetaren, som ville ut och slåss mot nazister i Malmö. Någonting som Helle Kleins mormor inte var så förtjust i. – Det kunde bli våldsamt ibland. I Dagens Arbetes historiepodd ger författaren Mats Wingborg en nutida internationell utblick om hur facken i olika länder hanterar högerextremism.

12. 

    22 Dec 2022

    Facket och flyktingarna

    Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän. I Dagens Arbetes historiepodd konstateras att mycket skedde i hemlighet och finns inte bevarat i några protokoll. Chefredaktören Helle Klein samtalar med reportern Harald Gatu och Kjersti Bosdotter, mångårig medarbetare på IF Metall, om facket och flyktingarna. Och om när 30 000 samlades i Göteborg för att hylla de återvändande arbetarna som trotsade förbudet och åkte till Spanien för att slåss mot fascismen. Historikern och författaren Ola Larsmo berättar om hur 1937 års flyktinglag öppnade upp för godtycke. Om flyktingen fick stanna eller inte berodde på om en enskild länsman var tysklandsvän eller nazifientlig.

13. 

    22 Dec 2021

    Lön & makt del 5 av 5: Den svåra prövningen 2009 – finanskris och förtroendekris

    Lön & makt – avsnitt 5. Harald Gatu och Anna Julius om striden om kollektivavtalet under finanskrisen. Plötsligt gick proppen ur. Det var som om hela världen stannade. Maskiner tystnade, fabriker stängde. Tusentals industriarbetare varslades – varje vecka. En fastighetskrasch i USA utlöste en kris för hela det internationella betalningssystemet. Företagen kunde plötsligt inte längre låna pengar. Panikslagna banker vågade inte, de visste plötsligt inte hur mycket kapital de hade. Allt stannade. Tvärniten märktes på vartenda verkstadsgolv. Runt om i landet pressades lokala fackklubbar av sina arbetsgivare: sänk era löner, annars måste vi lägga ner. Men enligt kollektivavtalet går det inte att sänka lönen. Ersättningen per arbetad timme kan inte minska. Om fackklubbarna hade gått med på sänkta löner riskerades hela kollektivavtalet och den ordning med minimilöner som hade gällt sedan 1905. Men det fanns ett sätt att både rädda kollektivavtalet och samtidigt lätta för företagen: gå ner i arbetstid.

14. 

    15 Dec 2021

    Lön & makt del 4 av 5: Vändningen 1995 – konflikten om kollektivavtalets kärna

    Lön & makt – avsnitt 4. Harald Gatu och Anna Julius om övertidsblockaden som gav facket fördel efter 90-talskrisen. Efter 1980-talets kaos och det tidiga 1990-talets djupa kris väntade en ny kraftmätning mellan fack och arbetsgivare. Vem skulle dra nytta av det nya läget? Världen globaliserades. Vi lärde oss nya ord som internet, outsourcing och just-in-time. Kina lanserade sig som ”världens verkstad”. Arbetsgivarna fortsatte att försöka göra om kollektivavtalen. Lönerna skulle bestämmas lokalt, under fredsplikt. Men facket sa nej och gick ut i en tre veckors övertidsblockad. Att vägra jobba övertid visade sig vara effektivt. Arbetsplatserna var snålt bemannade och det förutsattes att de anställda ofta skulle jobba över. Blockad mot övertid visade sig vara ett kraftfullt vapen för facket. Efter övertidsblockaden fick man både kortare arbetstid och garanterade löneökningar. Dessutom lades grunden för en ny stabilitet: industriavtalet.

15. 

    8 Dec 2021

    Lön och makt del 3 av 5: Den stora oredan 1983 – när den svenska modellen (nästan) föll

    Lön & makt – avsnitt 3. Harald Gatu och Anna Julius om det glada 80-talet, som var allt annat än glatt för fackföreningsrörelsen. Full fart på jobben. Industrin gick för fullt. Det var lätt att få en anställning och de flesta företag gjorde höga vinster. Det lät rätt bra. Men det glada 1980-talet var inte utan bekymmer. I själva verket var det full gas på väg ut mot stupet. En splittrad fackföreningsrörelse tappade kontrollen över hur lönerna skulle sättas. Runtom i landet kunde lokala fackklubbar få igenom rejäla lönelyft. Samtidigt hade facken centralt lovat regeringen att hålla igen på lönekraven. På så vis skulle inflationen bekämpas. Men det fungerade inte. Företagen badade i pengar. Arbetsgivarna kunde fördela löneökningarna som de ville. Och bankerna lånade ut mer än vad de tidigare hade tillåtits göra. Det gick inget bra. Kraschen kom och då var arbetsgivarna beredda. De ville inte att kollektivavtalen skulle innehålla pengar.

16. 

    1 Dec 2021

    Lön & makt del 2 av 5: Den längsta striden 1945 – strejken som inte ville ta slut

    Lön & makt – avsnitt 2. Harald Gatu och Anna Julius om den längsta striden, metallstrejken 1945. Äntligen fred! Våren 1945 gick det andra världskriget mot sitt slut. Fascismens och Hitler-Tysklands dagar var räknade. Land efter land befriades och runt om i världen greps människorna av en nyväckt optimism. En stämning som också smittade av sig på många arbetsplatser. Inte minst inom den svenska verkstadsindustrin. Där hade arbetarna bestämt sig. Nu skulle de ta tillbaka vad de hade förlorat under krigsårens lönestopp. Nu ville arbetarna att lönerna höjdes ordentligt. Och de var beredda att strejka för sina krav. I omröstningar körde medlemmarna över sin egen fackförbundsledning som ville gå mer försiktigt fram. Metalls ordförande sa: ”Majoriteten bestämmer. Har de jäklarna röstat för konflikt så ska de också få den!” Den längsta striden var ett faktum.

17. 

    24 Nov 2021

    Lön & makt del 1 av 5: Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

    Lön & makt – avsnitt 1. Harald Gatu och Anna Julius om kraftmätningen som gav arbetarna en historisk seger och ett första avtal för hela landet. Det var här den började, striden om ett avtal med minimilöner och reglerade arbetstider. Allt började på Hvilans gjuteri och mekaniska verkstad i Kristianstad. Här bland de anställda fanns åtta gjutare som hade bestämt sig. En dag fattade de mod och knackade på dörren till fabrikör Karlsson. De sa: ”Vi vill ha tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”. Svaret blev nej. Dagen efter beslutade arbetsgivarnas organisation i Stockholm att stänga av 15 000 arbetare från 78 verkstäder över hela landet. Konflikten var ett faktum och den blev långvarig. En kraftmätning mellan arbete och kapital. Utgången blev mycket viktig för landets arbetare. Nu kunde arbetsgivarna inte längre spela ut arbetare mot arbetare. För nu fanns ett avtal som bestämde hur hög den lägsta lönen skulle vara. Och hur lång en normal arbetsdag skulle vara. Arbetarna hade vunnit en historisk seger: ett avtal för hela landet.

18. 

    19 Nov 2021

    Trailer: Lön & makt

    Lön & makt, en podd om industriarbetarnas historia från Dagens Arbete. Med Harald Gatu och Anna Julius. Premiär 24 november.

Contact Dagens Arbete Historia

Guest appearances

Books guests

Based on episode analysis; this does not confirm that the show is currently accepting guests.