Följ med Sveriges främsta historiker på en tur genom världshistorien! Professor Dick Harrison är en av Sveriges ledande historiska profiler. I den nya podcasten Harrisons dramatiska historia samtalar han med sin hustru Katarina Harrison Lindbergh, även hon historiker och författare. Det är personligt och inbjudande, kunnigt och kunskapsrikt, lättsamt men aldrig lättviktigt.
De två programledarna vägleder lyssnaren genom världshistorien, med väl valda nedslag. Det är kunskap och fakta, återgivet med berättarglädje och engagemang. Här ges plats för djupdykningar i enskilda personöden och händelser men med en tydlig kronologi i avsnitten som följer historiens väg framåt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy (https://acast.com/privacy) for more information.
Slaget vid Hastings hösten 1066 var Vilhelm Erövrarens fjärde försök att gripa makten i England, och den tredje sjöburna invasionen, under ett och samma år. Samtliga inblandade i maktkampen kände varandra och ansträngde sig till det yttersta för att segra.
Det var engelsmännens största och mest heroiska nederlag genom tiderna – örikets motsvarighet till svenskarnas Poltava och det amerikanska kavalleriets Little Bighorn – och eftersom engelska numera är världsspråk och det engelska kulturarvet har globaliserats har vi alla tagit Hastingsdrabbningen till våra hjärtan.
Be vem som helst ange ett historiskt årtal som fastnat i minnet, och chansen är stor att hon eller han säger 1066. Årtalet är mer än ett årtal – det är ett begrepp, en siffermässig sinnebild av förflutenhetens krigiska uppgörelser. Även den som inte vet någonting om medeltiden har i regel hört talas om slaget vid Hastings.
Det finns många skäl till att slaget vid Hastings har etsat sig fast i medvetandet. Först och främst har det skildrats i broderad serieform på Bayeuxtapeten, vilket i sig nog är tillräckligt för att väcka intresse. Därtill var händelseförloppet oerhört dramatiskt, som hämtat ur en film eller tv-serie.
I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om slaget vid Hastings, medeltidens mest ryktbara fältslag, tillika en av de drabbningar som fick störst betydelse för epoken.
Bild: Bayeuxtapeten Scen 52, Slaget vid Hastings. Fotograferat av University of Caen Normandie, Public Domain, Wiki Media
Klippare: Aron Schuurman
Producent: Urban Lindstedt
Hosted on Acast. See acast.com/privacy (https://acast.com/privacy) for more information.
29 Oct 2026
Korsarerna som förslavade svenska sjömän
Mellan 1500-talet och 1800-talet var det med stor fara att resa med skepp i Medelhavet, ibland även utanför den nordafrikanska delen av Atlanten. Om kaptenen inte hade ett speciellt sjöpass, utfärdat i enlighet med avtal med nordafrikanska sjörövarregimer, kunde fartyget bli bordat och besättningen spärras in i fängelser i Marocko, Algeriet, Tunisien eller Libyen, varefter medlemmarna tvingades arbeta som slavar i väntan på att eventuellt bli friköpta av hemlandets regering.
Denna ofta bortglömda del av vår historia var först och främst ett gissel för Medelhavsländernas befolkning och för de stora sjöfartsnationerna, men även Sverige drabbades. En av de svenskar som i mitten av 1700-talet tvingades förslavas i marockansk träldom, kapten Marcus Berg, blev friköpt, återvände till Stockholm och kunde i sin omgång skriva sin självbiografi. Här kan vi i detalj läsa om livet i slavbaracker, om det allestädes närvarande förtrycket och de omfattande arbetsplikter som svenskarna blev ålagda – och om hur långt ifrån alla var så lyckligt lottade att de kom hem. I andra källor från epoken möter vi de konsuler som ägnade livet åt att upprätta diplomatiska relationer med nordafrikanerna för att förhindra att ännu fler svenska sjömän skulle fängslas.
I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om korsarerna – de nordafrikanska sjörövarna – och om svenskar som föll i deras våld.
Bildtext: Slavmarknad i Alger 1684, då kristna fångar såldes som slavar i det osmanska Algeriet. Kopparstick av Jan Luyken, 1684. Public domain via Wikimedia Commons.
Klippare (https://www.emstudio.se): Emanuel Lehtonen
Hosted on Acast. See acast.com/privacy (https://acast.com/privacy) for more information.
22 Oct 2026
Korstågen – när kriget blev en väg till frälsning
Korstågen inleddes år 1095 när påven Urban II kallade den västliga kristenheten till heligt krig mot muslimerna, vilket inledde flera sekler av blodiga korståg. Sett ur Nya testamentets perspektiv var händelseutvecklingen obegriplig: kristendomen hade gått från att vara fridfull och pacifistisk till att bli aggressiv och krigisk, och ögonvittnesskildringarna från korstågen lämnar inget utrymme för tvivel – korsfararna gjorde sig skyldiga till hårresande brott mot mänskligheten, allt i Guds och Kristi namn.
Varför blev det så? Vilka drivkrafter fick fromma medeltidsmänniskor i Västeuropa att lämna hus och hem för att utkämpa krig som saknade minsta länk till uppbackning i Jesu lära? Och hur gick fälttågen och belägringarna till? Vad blev resultatet? Var kan vi idag se lämningar efter krigarna och deras framfart?
Frågorna blir inte mindre relevanta av att korstågsidén under högmedeltiden utvecklades betydligt. Allt fler människor riskerade att drabbas av fanatism. Inledningsvis handlade det bara om att kriga mot muslimer och befria Jerusalem, men ett halvsekel senare riktades korstågen även mot folk i centrala och östra Europa som ännu inte hade anammat kristendomen. På 1200-talet proklamerades heligt krig mot ortodoxa kristna i Ryssland och Grekland, och i nästa skede kunde vem som helst – från upproriska bönder till kristna kättare och tysk-romerska kejsare – utsättas för korsriddarnas blodtörst.
I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om korstågen – både som medeltida fenomen i allmänhet och om hur de konkret gestaltade sig i Heliga landet och i Östersjövärlden.
Bild: Denna miniatyr illustrerar en av striderna under det andra korståget av Ludvig VII, som kom kungen av Jerusalem Baldwin III till hjälp mot saracenerna, i mitten av 1100-talet. - William av Tyrus, History of Outremer, 1300-talet, Paris, BnF, Institutionen för manuskript, franska 22495 fol. 154v. Wikipedia, Public Domain.
Klippare: Aron Schuurman
Producent: Urban Lindstedt
Hosted on Acast. See acast.com/privacy (https://acast.com/privacy) for more information.
Reach and audience
Public platform figures. Ratings count people who left a rating, not total listeners.
Apple Podcasts (US)
5.0 / 5
4 ratings
Spotify
4.7 / 5
395 ratings
Contact Harrisons dramatiska historia
Guest appearances
Books guests
Based on episode analysis; this does not confirm that the show is currently accepting guests.
Pod Engine is an independent podcast discovery and analytics service and is not affiliated with or endorsed by this podcast. Artwork and show content belong to their owners. Full legal notice.
Explore this show Podcast research with Pod Engine
