Poddar och fördjupning om vetenskap. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. (https://sverigesradio.se/poddar/vetenskapsradion?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=program_vetenskapsradion) Ansvarig utgivare: Jenny Gustafsson
Halvtid för världens naturmål – men arbetet går för långsamt
FN:s möte om biologisk mångfald, COP 17, är avslutat. Vetenskapsradions Sara Sällström listar tre saker att ta med sig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. (https://sverigesradio.se/poddar/vetenskapsradion?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradion)
FN:s stora möte om biologisk mångfald, COP 17, har avslutats i Jerevan i Armenien. Världens länder har stämt av hur arbetet går med de globala naturmålen till 2030 – målen som ska bromsa förlusten av arter, ekosystem och livsmiljöer. I programmet går vi igenom det viktigaste att ta med sig från mötet: glappet mellan löften och åtgärder, den svåra frågan om pengar till naturvård, naturskadliga subventioner, framsteg för restaurering och skydd av natur – och den oväntade diskussionen om vetenskapens roll i FN-förhandlingarna.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Programledare/producent: Lars Broström.
lars.brostrom@sr.se
4 Nov 2026
Danmark siktar på minusutsläpp 2050 – lantbruket nyckeln i klimatplanen
Regeringen vill nå 110 procents minskning till 2050. CCS, bio-CCS och Direct Air Capture lyfts, men tekniken är dyr och omogen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. (https://sverigesradio.se/poddar/vetenskapsradion?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradion)
Danmark rankas bland de mest ambitiösa länderna i klimatpolitiken och har satt ett tydligt mål om minusutsläpp. Regeringens plan är en 110 procents minskning av utsläppen 2050 jämfört med 1990, alltså att mer koldioxid ska tas upp än släppas ut. Bakgrunden är en växande insikt om att 1,5 gradersmålet kommer att överskridas och att nettonoll inte räcker för att vända temperaturökningen.
För att nå dit pekas flera spår ut. Elektrifiering av transporterna har gått snabbt, med 68 procent elbilar bland nya bilar. Samtidigt lyfts infångning och lagring av koldioxid, CCS, fram för industrier som har svårt att ställa om. För minusutsläpp diskuteras även Direct Air Capture and Storage och bio-CCS, men tekniken beskrivs som kostsam och fortfarande inte färdig att användas i stor skala.
Den största knäckfrågan är lantbruket, som står för omkring en tredjedel av utsläppen. I den gröna treparten från 2024 har stat, lantbruk- och naturorganisationer enats om åtgärder som även ska förbättra vattenkvalitet och biologisk mångfald. Där ingår bland annat en växthusgasskatt på djur från 2030, ny skog och återvätning av utdikade marker.
Reporter: Daniel Värjö
daniel.varjo@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker: David Hellgren
david.hellgren@sr.se
3 Nov 2026
Allt fler avancerade cyberangrepp med AI – bör allt verkligen vara uppkopplat?
Frågan är hur mycket tillgänglighet vi vill ha när ökad uppkoppling samtidigt kan göra samhället mer sårbart.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. (https://sverigesradio.se/poddar/vetenskapsradion?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradion)
Digital service ska vara enkel, men varje ny uppkoppling kan också bli en angreppspunkt. Efter IT-attacken mot Svedala drogs internetkabeln ur och systemen stängdes ner. Kommunen tvingades jobba utan uppkopplade datorer och mobiler, med papper och penna i delar av verksamheten och utskrivna backup-pärmar inom äldreomsorgen. En tillfällig hemsida sattes upp för att guida invånare till telefonkontakt när mejlen inte fungerade.
Samtidigt ökar attacker mot kommuner och regioner kraftigt, enligt SKR, och tempot drivs upp av AI som kan automatisera sökandet efter svagheter och testa enorma mängder angreppsvarianter på kort tid. Händelser som läckta personnummer i Danmark och ett AI-intrång i Australiens sjukförsäkringssystem visar hur brett hotet slår.
Regeringen har gett Myndigheten för digital förvaltning i uppdrag att utreda en gemensam digital ingång till offentlig service, ibland kallad medborgarappen. Idén är att samla vägar in till exempelvis bygglov och skolkontakter, men en samlad ingång kan också bli en känsligare måltavla. Nationellt cybersäkerhetscenter pekar på behovet av konsekvenstänk och riskbedömning: vad måste fungera, vilken information är skyddsvärd och vilka system bör vara isolerade, särskilt operativ teknik och styrsystem.
I programmet hörs:
Johan Thulin, cybersäkerhetsstrateg på SKR (Sveriges kommuner och regioner),
Viktoria Hagelstedt, avdelningschef på DIGG (Myndigheten för digital förvaltning),
Anne-Marie Eklund Löwinder, oberoende säkerhetsexpert,
John Billow, chef för NCSC (Nationellt cybersäkerhetscenter),
Mikael Asplund, biträdande professor i datavetenskap vid Linköpings universitet och avdelningschef för avdelningen Cybersäkerhet på Institutionen för datavetenskap och
Johan Lundgren, kommundirektör i Svedala.
Reporter: Anders Diamant
anders.diamant@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Who has been a guest on Vetenskapsradion På djupet
Names identified in recent episode analyses. Showing up to five guests.
Victor Ambros
Linus Petersson
Karl Ekendahl
Titti Mattson
Monica Bertilsson
Reach and audience
Public platform figures. Ratings count people who left a rating, not total listeners.
Apple Podcasts (US)
4.6 / 5
8 ratings
Contact Vetenskapsradion På djupet
Guest appearances
Books guests
Based on episode analysis; this does not confirm that the show is currently accepting guests.
Pod Engine is an independent podcast discovery and analytics service and is not affiliated with or endorsed by this podcast. Artwork and show content belong to their owners. Full legal notice.
Explore this show Podcast research with Pod Engine
