En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. (https://sverigesradio.se/poddar/spraket?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=program_spraket) Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl
Gå på knäna och vara under isen – så pratar vi om sjukdomar
Vi befinner oss i förkylnings- och influensatider! Här kommer ett avsnitt om vilka ord och uttryck vi använder för förkylning och andra sjukdomar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. (https://sverigesradio.se/poddar/spraket?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_spraket)
– När jag var liten sa min mamma att jag var ”ämlig” när jag var lite hängig, berättar Emmy Rasper, programledare.
– Hemma hos oss säger vi att barnen är lite ynkliga. De är inte riktigt sjuka men man ser att det är på väg att bryta ut, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Uppåt är bra och neråt är dåligt
Att vara skruttig, under isen eller nere för räkning är några andra exempel på hur vi beskriver sjukdomstillstånd. Och här finns det ett slags riktningsmetaforik: den som är längre ner har det jobbigare än den som är högre upp. Men varför finns det så många uttryck om att vara sjuk?
– Vi har alltid varit sjuka, och vi tycker om att variera oss i hur vi uttrycker oss, förklarar Susanna Karlsson.
Språkfrågor och förkylning och sjukdomar
Vad betyder ”däran” i uttrycket ”illa däran”? Finns det fler omskrivningar för att vara sjuk?
Var kommer ordet ”lomhörd” ifrån?
Vad betyder uttrycket att ”känna sig ram i halsen”?
Varför säger man ”jag har feber” istället för ”jag har en feber”?
Varifrån kommer ordet feber?
Har det gamla ordet ”flunsa” någonting med vår förkortning för influensa att göra?
När uppstod ordet ”tjejbaciller”?
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Tove Orrbeck.
26 Oct 2026
Därför stavar vi inte som det låter
Det finns många ord som inte uttalas som de stavas. I det här avsnittet får du lära dig mer om stavningshistoria!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. (https://sverigesradio.se/poddar/spraket?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_spraket)
– Man började skriva med latinska bokstäver på 1300-talet och ganska länge var det så att man skrev som det lät. Så stavningen skilde sig ganska mycket åt mellan olika skribenter eftersom man hade olika dialekter och så, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Men i takt med att människor lärde sig läsa så blev det viktigt att ha lite ordning och reda. På 1600- och 1700-talen diskuterades frågor om stavning mycket och det fanns fyra principer som vägde mot varandra.
Den alfabetiska principen är att man stavar som det låter. Den etymologiska principen innebär att man ska kunna se var ordet kommer ifrån. Det finns också en princip om att man ska stava som man brukar stava. Och så en princip som som har med konsekvens och samhörighet att göra: man ska känna igen ordet även om det är böjt i olika former.
– Om vi tar ordet hav. Det heter hav, men det heter havsörn. Havsörn stavas med v, även om det uttals som f eftersom man vill att det ska framgå att hav och havsörn hör ihop, förklarar Henrik Rosenkvist.
Språkfrågor om stavning
Argumenterade den tidiga arbetarrörelsen för att förenkla stavningen?
Varför dubbeltecknas inte m och n i slutet av ord, även när vokalen innan är kort?
Varför stavas inte ”relativt” som det uttalas?
Är det okej att skriva dej, mej och sej?
Hur ska bokstavskombinationen ”eu” uttalas?
Varför stavas j-ljud på olika sätt?
Läs mer om stavningshistoria
Läs "Slaget om svenskans stavning" (https://spraktidningen.se/artiklar/slaget-om-svenskans-stavning/) i Språktidningen (2026)
Läs Carl Gustaf af Leopolds avhandling om stavning (https://libris.kb.se/3ld1rq0f4hcwlqk?_q=Afhandling+om+Svenska+stafs%C3%A4ttet) (1801)
Läs Natur och onatur i fråga om svensk rättstavning (https://libris.kb.se/j1tfgxsv4tz1v0h?_q=Natur+och+onatur+i+fr%C3%A5ga+om+svensk+r%C3%A4ttstavning) (1886)
Läs Om svensk rättstafning (https://runeberg.org/ahosr/)
Lyssna på hur ord uttalas här (https://svenska.se/?q=&exactMatch=true&activeTab=so).
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
19 Oct 2026
I ett nötskal och andra uttryck vi använder men inte riktigt förstår
”Bli tagen på sängen”, ”ria runt” och ”i ett nötskal” är exempel på uttryck vi använder, men inte alltid förstår betydelsen av.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. (https://sverigesradio.se/poddar/spraket?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_spraket)
– En del av det vi ska prata om är idiom, och en del är ord som blivit ogenomskinliga för oss. De kanske var genomskinliga för 200 år sedan, men idag minns vi helt enkelt inte vad de betyder, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Betyder ”håll till godo” att det finns mycket eller lite av något?
En del menar att uttrycket ”håll till godo” betyder att det finns mycket av något, till exempel mat, och att man därför kan ta för sig ordentligt. Medan andra menar att det tvärtom betyder att det inte finns så mycket, och att man därför ska vara lite sparsam.
– ”Håll tillgodo” betyder ”ta för dig, låt dig väl smaka”, men ”att hålla till godo med” kan också betyda att man inte fick det bästa och därför får hålla tillgodo med något lite sämre, säger Susanna Karlsson.
Lär dig också om varför man säger att det är ”någon i ett nötskal” och vad man menar med att ”bli tagen på sängen”.
Språkfrågor om ogenomskinliga uttryck
Vad betyder uttrycket ”håll till godo”?
Vad betyder ”vara i faggorna”?
Varifrån kommer uttrycket ”ria runt” och vad betyder det?
Vad menar man när man säger att man ”blir tagen på sängen”?
Var kommer uttrycket ”i ett nötskal” ifrån?
Läs mer om ogenomskinliga uttryck
Slå upp ogenomskinliga ord och uttryck i SAOB (https://www.svenskaakademien.se/svenska-spraket/svenska-akademiens-ordbok-saob)
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.
Who has been a guest on Språket
Names identified in recent episode analyses. Showing up to five guests.
Ylva Byrman
Sofia Tingsell
Susanna Karlsson
Henrik Rosenkvist
Fredrik Lindström
Reach and audience
Public platform figures. Ratings count people who left a rating, not total listeners.
Apple Podcasts (US)
4.8 / 5
20 ratings
Contact Språket
Guest appearances
Does not typically book guests
Based on episode analysis; this does not confirm that the show is currently accepting guests.
Pod Engine is an independent podcast discovery and analytics service and is not affiliated with or endorsed by this podcast. Artwork and show content belong to their owners. Full legal notice.
Explore this show Podcast research with Pod Engine
